Gränslandet

Krypljung - en av kalfjällets hårdhudade överlevare. Foto: Naturcentrum AB.Krypljung - en av kalfjällets hårdhudade överlevare. Foto: Naturcentrum AB.

Krypande ris och blommande örter

Jordmånen är tunn och fattig på näring i nästan hela Gränslandet. Därför dominerar anspråkslösa och långsamt växande arter, men många är ändå utsökt vackra. Ljung, blåbär, kråkris och lingon tillhör de vanligaste växterna, och den gulvita lappspiran är en av dem som ståtar lite här och där. Renlavar, fjällummer, dvärgbjörk, krypljung och lappljung är några lågvuxna hårdingar som håller ut långt upp på fjället.

Många fjällväxter är håriga, eftersom det hjälper dem att hålla kvar lite fukt och värme när det blåser hårt. Andra växer tätt, tätt intill varandra.

Mer blomsterprakt i dalarna

I de frodigaste dalarna finns blommande hav av smörbollar, tolta och stormhatt, men det är inte så vanligt i Gränslandet. De örtrikaste markerna finns i närheten av gamla gårdar och fäbodvallar. Där slog man förr myrar och fjällängar med lie och korna gick på bete i skogen.

Växter som trotsade istiden

Den senaste istiden varade i drygt 100 000 år, men isens utbredning och tjocklek varierade. Under vissa perioder stack de högsta fjälltopparna upp genom isen. Sådana isfria toppar omgivna av glaciärer kallas nunatakker. Där grodde de första växterna och träden. En del forskare hävdar att några fjällarter har överlevt på nunatakker under hela istiden.

Fjällviolen klättrar på fjällhedar över hela norra halvklotet. Den är tuffare än alla andra violer och den enda som är gul.

Ormroten är vanlig på fjällsluttningarna. Nedanför de vita blommorna har de små runda groddknoppar, som växten använder för att sprida sig eftersom somrarna ofta är för korta för den vanliga, sexuella förökningen. Förr brukade folk plocka de näringsrika groddknopparna och äta med mjölk. De passar också bra till bakning, istället för sesamfrön. Men numera är det nog mest ripor som äter ormrotens groddknoppar.

Dvärgbjörken tar vid där fjällbjörken ger upp. Om vintern klarar sig dvärgbjörken genom att vara inbäddad i snö.

Rariteter

Gränslandets flora är mager men den skarpögde botanisten kan hitta en del rariteter. Här nedan presenteras ett urval växtlokaler med exempel på sällsynta växter du kan finna.

Storvätteshognas nordsluttning

Groddlummer – Huperzia selago ssp. arctica
Riplummer – Lycopodium clavatum ssp. monostachyon

Storvätteshogna, sydsydväst om Santesontjärnen

Krusbräken – Cryptogramma crispa

Töfsingdalen, nära Stora fallet

Vitsippsranunkel – Ranunculus platanifolius

Städjans topp och ostsluttning

Mosippa – Pulsatilla vernalis

En kilometer väster om Bolagsvallen, Nipfjället

Nordlummer – Lycopodium annotinum ssp. alpestre

Storvigelen, längs leden strax sydväst vindskyddet

Isranunkel – Ranunculus glacialis

Store Svuku

Bågfryle – Luzula arcuata

Myr vid Røvollen

Huvudstarr – Carex capitata
Borstarr – Carex microglochin
Tvåblad – Listera ovata

Båthusberget och Djupsjøen

Klubbstarr – Carex buxbaumii
Gullull – Eriophorum brachyantherum
Smalfräken – Equisetum variegatum

Femundens strand

Kung Karls spira – Pedicularis sceptrum-carolinum

DvärjbjörkDvärgbjörk

FjällviolFjällviol

OrmrotOrmrot

KrusbräkenKrusbräken

MosippaMosippa

TvåbladTvåblad

Foton: Naturcentrum AB.

Länkar

Dalafloran »

 

Boktips

Often, A. Botaniske strøobservasjoner på østsida av Femunden, Hedmark. Fylkesmannen i Hedmark. Miljøvernavdelingen. Rapport 56/91.