Krypande ris och blommande örter
Jordmånen är tunn och fattig på näring i nästan hela Gränslandet. Därför dominerar anspråkslösa och långsamt växande arter, men många är ändå utsökt vackra. Ljung, blåbär, kråkris och lingon tillhör de vanligaste växterna, och den gulvita lappspiran är en av dem som ståtar lite här och där. Renlavar, fjällummer, dvärgbjörk, krypljung och lappljung är några lågvuxna hårdingar som håller ut långt upp på fjället.
Många fjällväxter är håriga, eftersom det hjälper dem att hålla kvar lite fukt och värme när det blåser hårt. Andra växer tätt, tätt intill varandra.
Mer blomsterprakt i dalarna
I de frodigaste dalarna finns blommande hav av smörbollar, tolta och stormhatt, men det är inte så vanligt i Gränslandet. De örtrikaste markerna finns i närheten av gamla gårdar och fäbodvallar. Där slog man förr myrar och fjällängar med lie och korna gick på bete i skogen.
Växter som trotsade istiden
Den senaste istiden varade i drygt 100 000 år, men isens utbredning och tjocklek varierade. Under vissa perioder stack de högsta fjälltopparna upp genom isen. Sådana isfria toppar omgivna av glaciärer kallas nunatakker. Där grodde de första växterna och träden. En del forskare hävdar att några fjällarter har överlevt på nunatakker under hela istiden.
Fjällviolen klättrar på fjällhedar över hela norra halvklotet. Den är tuffare än alla andra violer och den enda som är gul.
Ormroten är vanlig på fjällsluttningarna. Nedanför de vita blommorna har de små runda groddknoppar, som växten använder för att sprida sig eftersom somrarna ofta är för korta för den vanliga, sexuella förökningen. Förr brukade folk plocka de näringsrika groddknopparna och äta med mjölk. De passar också bra till bakning, istället för sesamfrön. Men numera är det nog mest ripor som äter ormrotens groddknoppar.
Dvärgbjörken tar vid där fjällbjörken ger upp. Om vintern klarar sig dvärgbjörken genom att vara inbäddad i snö.
Rariteter
Gränslandets flora är mager men den skarpögde botanisten kan hitta en del rariteter. Här nedan presenteras ett urval växtlokaler med exempel på sällsynta växter du kan finna.
Storvätteshognas nordsluttning
Groddlummer – Huperzia selago ssp. arctica
Riplummer – Lycopodium clavatum ssp. monostachyon
Storvätteshogna, sydsydväst om Santesontjärnen
Krusbräken – Cryptogramma crispa
Töfsingdalen, nära Stora fallet
Vitsippsranunkel – Ranunculus platanifolius
Städjans topp och ostsluttning
Mosippa – Pulsatilla vernalis
En kilometer väster om Bolagsvallen, Nipfjället
Nordlummer – Lycopodium annotinum ssp. alpestre
Storvigelen, längs leden strax sydväst vindskyddet
Isranunkel – Ranunculus glacialis
Store Svuku
Bågfryle – Luzula arcuata
Myr vid Røvollen
Huvudstarr – Carex capitata
Borstarr – Carex microglochin
Tvåblad – Listera ovata
Båthusberget och Djupsjøen
Klubbstarr – Carex buxbaumii
Gullull – Eriophorum brachyantherum
Smalfräken – Equisetum variegatum
Femundens strand
Kung Karls spira – Pedicularis sceptrum-carolinum
Dvärgbjörk
Fjällviol
Ormrot
Krusbräken
Mosippa
Tvåblad
Foton: Naturcentrum AB.
Länkar
Boktips
Often, A. Botaniske strøobservasjoner på østsida av Femunden, Hedmark. Fylkesmannen i Hedmark. Miljøvernavdelingen. Rapport 56/91.