Gränslandet

Vy över landskapet vid Storrödtjärn. Foto: Naturcentrum AB.Vy över landskapet vid Storrödtjärn. Foto: Naturcentrum AB.

Långfjället

Långfjällets naturreservat gör skäl för sitt namn. Det är många och långa dagars vandring till de mest avlägsna delarna, men här finns också mer lättillgängliga fjäll. Långfjället erbjuder upplevelser för alla smaker, för dig som är fjällvandrare, skidåkare, sportfiskare, fågelskådare, botanist, livsnjutare eller bara lite allmänt nyfiken.

Från bekväm fjällvärld till obändig vildmark

Vägen in i Långfjällets naturreservat börjar för de flesta vid Grövelsjön. Här kan du känna dig tryggt omfamnad av de långa, öppna fjällsluttningarna ner mot sjön. Gå en dagstur till Norge i Linnés fotspår eller ge dig ut på längre tur till mindre kända eller avlägsna platser!

Vandring, skidåkning och fiske

Vandrare och skidåkare har hur många turer som helst att välja på. Från Grövelsjön finns lättgångna leder på några kilometer, som Linnéstigen eller turen till Silverfallet. Här finns också Trollstigen som är gjord för korta ben. Den som vill ha större utmaningar kan vandra in i Norge eller följa Södra Kungsleden över Långfjället och vidare mot Härjedalen och Rogens naturreservat.

Hävlingen är särskilt populär bland sportfiskare. Sjön är känd för sitt fina rödingfiske och flugfisket efter öring i Storån är vida berömt.

Övernattning kan bokas i Hävlingestugorna, där Länsstyrelsen i Dalarna har en stugvärd under vårvinter och sommar. Där finns även en vandrarstuga med åtta bäddar som är öppen året runt. Svenska turistföreningen har en stuga vid Storrödtjärn och ytterligare stugor kan bokas via stugvärden i Hävlingen.

Bestig Svealands högsta fjälltopp

Från Grövelsjöns fjällstation är det en mils vandring till toppen av Storvätteshågna, 1204 meter över havet. Det samiska namnet är Gealta som betyder toppen. Det är Svealands högsta punkt med vidunderlig utsikt över Grövelsjön, Töfsingdalen och de norska fjällen.

Flora och fauna

Lågvuxet ris som dvärgvide, kråkbär och ljung breder ut sig över fjällheden. Längs bäckdalarna är växtlivet lite rikare, som i Stora Olåns dalgång där fjällviolerna lyser gula. På de öppna hedarna hörs ljungpiparens vemodiga rop och stenskvättan visar upp sina ryckiga nigningar. I tallskogen dyker de småpratande och oskygga lavskrikorna upp och hoppas på att få ta del av din matsäck.

Många sorters gammelskogar

I dalgångarna vandrar du mellan frodiga björkskogar och mossiga gammelgranskogar. Högre upp på de torra, steniga fjällsidorna står grovbarkiga tallar. När tallarna har grov bark, vriden stam och platt krona är de flera hundra år gamla. Och små busklika granar nära trädgränsen kan vara flera tusen år gamla, men det kan du läsa mer om på sidan om urgamla granar.

Linnés skarpa blick

1734 passerade Carl von Linné Grövelsjöfjällen på sin dalaresa. Han la märke till det mesta, bland annat de gamla strandlinjerna på fjället som bildades då Grövelsjön var betydligt större. Han skrev också om samevisten och falkfångarläger där vilda falkar fångades för att tränas till jakt. Stigen som Linné tog upp mot Salsfjället är numera en populär vandringsled med tipsfrågor om Linné och fjällen.

Den märkliga Juttulslätten

I naturreservatets avlägsna östra del, dit få besökare någonsin tar sig, ligger den flacka och säregna Juttulslätten. Myrar, sjöar och glest trädbevuxen fjällhed breder ut sig över vidderna. Märkliga landformer från olika istider sätter prägel på landskapet.

Fäbodliv

En av Gränslandets gamla fäbodar är Valdalsbygget intill norska gränsen. Den fungerade som sambandscentral för den norsk-svenska motståndsrörelsen under andra världskriget och fortfarande kan man utläsa gränspatrullernas ristningar i väggarna.

Gården ägs numera av Statens Fastighetsverk och utarrenderas till värdfolket som driver fäboden på traditionellt vis. Kor och getter betar fritt i skogen, och man driver en liten servering med egna produkter. Här finns också en raststuga som är öppen året runt.

Renbetefjäll

Samerna har levt i detta område sedan lång tid tillbaka. Markerna i Långfjällets naturreservat utnyttjas som kalvningsland och till sommarbete för renar tillhörande Idre sameby. Det är en av Sveriges minsta samebyar med 4 driftsenheter och totalt 13 renägare.

Långfjället - Klicka på bilden för att se den i större format (öppnas i ett popup-fönster]

 

Fin röding vid Hävlingen. Foto: Naturcentrum AB.Fin röding vid Hävlingen. Foto: Naturcentrum AB.

Svealands högsta punkt! Foto: Marcus Elmerstad.Svealands högsta punkt! Foto: Marcus Elmerstad.

Lavskrikan vill gärna dela din matsäck. Foto: Marcus Elmerstad.Lavskrikan vill gärna dela din matsäck. Foto: Marcus Elmerstad.

Torracka i gammelskog. Foto: Naturcentrum AB.Torraka i gammelskog. Foto: Naturcentrum AB.

Renbetesland. Foto: Kentaroo Tryman.Ren på försommarbete. Foto: Kentaroo Tryman.

Besökare får lov att:

  • Färdas till fots och på skidor.
  • Plocka vanliga växter, bär och svampar för eget bruk.
  • Tillfälligt övernatta i tält. Observera att särskilda regler gäller vid Hävlingen och Storån.
  • Fiska efter gällande regler.
  • Köra snöskoter på markerad skoterled och på Grövelsjöns och Hävlingens is som längst till första söndagen i maj.
  • Varsamt göra upp eld med nedfallna grenar, medtagen ved eller utlagd ved. Observera att särskilda regler gäller vid Hävlingen och Storån. 

Besökare får inte lov att:

  • Skada mark eller geologiska naturföremål.
  • Störa djur och fåglar, gräva upp växter eller ta bort lavar och mossor.
  • Skada levande träd, döda träd eller fallna trädstammar.
  • Köra motorfordon i terräng eller på avstängd väg. Snöskoter får dock köras på skoterled och tillåtna sjöar – se karta »
  • Parkera husvagn eller fordon annat än på anvisade platser.
  • Använda isborr med förbränningsmotor.
  • Klättra i bergsstup.
  • Tälta eller elda utanför iordningställda lägerplatser i särskilt markerat område – se karta »

Fullständiga föreskriver finns här »

Det finns också andra lagar och regler att ta hänsyn till.

Läs mer här »

Naturskyddets syfte

  • att bevara de olika naturtypernas ekosystem och naturliga processer samt landskapets orörda karaktär.
  • att ge möjlighet till friluftsliv och vetenskaplig forskning i orörd natur.

Kortfakta

Årtal: Bildades år 1973 och utvidgades år 1992
Namn: Långfjällets naturreservat
Landyta: 664 km2
Vattenyta: 26 kvadratkilometer
Kommun: Älvdalen
Län: Dalarnas län
Markägare: Privat och statlig mark
Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Dalarnas län