Mellan krokiga jättetallar och små sjöar i ett hav av stenblock väntar upplevelserna i Femundsmarka. För tio tusen år sedan smälte inlandsisen bort och lämnade efter sig ett öde, urtidspräglat dödislandskap. Ett landskap som inte förändrat sig mycket sedan den tiden.
I vrede skapte Gud Femundsmarka
Det finns de som påstår att ”Gud skapade Femundsmarka i vrede, men när han fick se resultatet fyllde han de flesta hål med vatten för att bota skadan”. Vetenskapsmännen hävdar att det märkliga landskapet är ett verk av inlandsisen. Oavsett vad man tror så sätter landskapet fantasin i rörelse.
Rogenmorän – svårt att förstå men lätt att känna
Rogenmorän är spår efter inlandsisen, som forskarna försökt förklara i över hundra år. Den senaste teorin är att de formats under den väldiga inlandsisen när den gled framåt och tidvis frös fast i ett underlag av grus och sten.
Även om man inte förstår hur Rogenmorän bildats är den högst påtaglig för vandraren. Det suger tungt i benen när du vandrar tvärs över moränryggarna, men följer du deras krön går vandringen desto lättare.
Områden med Rogenmorän syns tydligt på kartan som band med långsmala sjöar avgränsade av smala ryggar. Särskilt tydliga är de kring Røvola, Grøtådalen och Vonsjøen men även mellan Övre Roasten och Rogen.
Äventyrare och barnfamiljer
Många förknippar Femundsmarka med ensamma äventyrare som söker utmaning i vildmarken. Nog erbjuds här spänning och utmaning för den ger sig ut på en längre tur, men Femundsmarka lockar också skolklasser och barnfamiljer som vill leva vildmarksliv. Många tar båten till Røa, rakt in i äventyrslandet. Knotiga träd, rinnande vatten och klättervänliga stenbumlingar är naturliga attraktioner som kan hålla både barn och vuxna sysselsatta länge.
Karga högfjäll och glittrande vatten
I södra delen av Femundsmarka härskar de steniga och blockrika högfjällen. Elgåhogna, Stor-Svuku och Grøtåhogna är några av de högre topparna. Längst i norr tronar Storvigelen, den högsta av dem alla, med sina 1561 meter över havet. Mellan högfjällen vilar skogsbevuxna dalgångar med otaliga, glittrande småsjöar, vattendrag och tallbevuxna moränryggar.
Förväntansfulla fiskare och sprattlande fisk
Femundmarkas många vatten lockar fiskare. Här kan du pröva lyckan med fluga eller spinnare och kanske hitta en egen favoritsjö. I Revsjøen och Styggsjøene dominerar harr, abborre och gädda. I Grøtåa, Mugga, Røa och Rogen finns det även gott om öring.
Vintertid kan du pröva isfiske efter röding. Det bästa isfisket är i vattnen på Røvolfjellet, Revlingsjøene, Rønsjøen och en del mindre småvatten i Engerdal.
Mest mager mark
Femundsmarkas flora är förvisso mager och vandrarens väg kantas mest av ris som kråkbär, blåbär, ljung och krypljung. Men det finns några undantag. Nära Røvollen finns rikkärr med orkidéer och sällsynta halvgräs. Här förekommer också blommande hägg, mitt i fjällbjörkskogen, något som givit upphov till namnet Häggrøsta. Grøtådalen och Muggsjölia är två andra sköna oaser med rikare vegetation.
Svarthamran är ett sydberg med artrik flora nedanför Elgåhognas sluttning. På Store Svuku växer krusbräken och längs Femundens strand förekommer Kung Karls spira.
I flottarnas och kolarnas spår
Gamla kojor, eller buer som de kallas i Norge, är minnen från den tid då skogshuggare och flottare transporterade timmer till Røros kopparverk. Om buan är öppen är du välkommen att söka skydd över natten när vädret är ruskigt. Men spara på veden och räkna inte med att kunna bo i bua varje natt. Det får bli en glad överraskning.
En gång i tiden pyrde det från kolmilor lite varstans i Femundsmarkas skogar. Stora mängder kol producerades, som senare användes för att smälta malm och förädla koppar vid Røros kopparverk. Kolen hade fördelen att den uppnår högre temperatur vid förbränningen.
Den uppmärksamme vandraren kan fortfarande se spår efter gamla kolmilor och kolarkojor utmed vandringsleden längs Røa. Vid Vassvikstjønna finns en mila som av någon anledning aldrig blev bränd och som nu har tagits tillvara.
I björnens och kungsörnens rike
I Femundsmarka finns både björn och järv, och det händer även att lo och varg vandrar genom området. Kungsörn och jaktfalk häckar årligen och fiskgjusen förekommer med flera par. Andra fåglar är storlom och smålom. Vanligast bland änderna är knipa och kricka.
Urtidsdjur på gränsen
En liten flock med myskoxar håller till i norra Femundsmarka kring Mugga och Skedbrofjället. Sommartid befinner de sig oftast här, vintertid lite längre österut på den svenska sidan.
Om du möter en myskoxe – ta det lugnt och håll dig undan på minst 200 meters avstånd. Det gäller både för deras och din egen säkerhet! Myskoxar kan gå till anfall om de känner sig hotade. Om de blir skrämda och flyr kan en dräktig ko förlora sin kalv.
Renbetesland
Södra delen av Femundsmarka i Hedmark Fylke ingår i Elgå renbetesdistrikt. Det är åretruntbetesmark för renar som tillhör samerna i Svahken Sijte. Norra delen av Femundsmarka i Sør-Trondelag ingår i Femund renbetesdistrikt som är vinterbetesmark för Saanti Sijtes och Gåebrien Sijtes renar.
Två nationalparkcenter
Femundsmarka har två nationalparkcenter. Ett ligger i Røros med bas i Stenhuset vid Doktortjønna Friluftspark. Här finner du en utställning och annat informationsmaterial om nationalparker generellt och Femundsmarka speciellt. Friluftsparken är särskilt tillrättalagd för barnfamiljer.
Det andra nationalparkcenteret ligger i Elgå söder om Femundsmarka nationalpark. Därifrån är det kort väg till den södra delen av nationaIparken. I en ny fin byggnad finns utställningar och information om Femundsmarka och Gutulia nasjonalpark.
Landskap med rogenmorän.
Vatten lockar!
Toppen av Stor-Svuku.
Öringfångst.
Blommande hägg vid Häggrøsta.
Utkik från en bua.
Fiskgjuse.
Tam ren i Femundsmarka.
Foton: Naturcentrum AB.
