Gränslandet

Myr vid Juttulslätten. Foto: Naturcentrum AB.Myr vid Juttulslätten. Foto: Naturcentrum AB.

De blöta myrarna

Stora, vidsträckta myrar är inte så vanliga i Gränslandet. Stenig mark, låg nederbörd och kalla vintrar är orsaker till detta.

Några myrar finns det trots allt!

De största ligger vid Juttulslätten i östra delarna av Långfjällets naturreservat. Idreflöten på Fjätervålens nordsluttning och de vidsträckta myrarna i Småsjödalen norr om Stora Harundsjön är andra exempel. På kalfjället mellan Elgåhogna och Salsfjället ligger en högt belägen myr som heter Litlegrøvelsjøfloane. Dessutom finns ett stort antal mindre kärr och mossar i anslutning till Gränslandets alla sjöar och vattendrag.

Myrslåtter – hårt men livsnödvändigt arbete

På myrarna slogs förr hö som kreaturen skulle få äta under vintern. Det var ett hårt jobb. Äldre människor som var med kan berätta om hur man var svettig av solen, blöt upp till midjan och hela tiden omsvärmad av mygg, knott och bromsar. Men myrhöet var livsnödvändigt för korna, och därmed för människorna i Gränslandet. Man kan ännu känna igen de gamla slåttermyrarna på att de är öppna, artrika och ligger nära gamla bosättningar. Kanske står det även kvar några gamla hässjestörar eller en hölada.

Rikkärr

Om marken kring kärren innehåller mycket kalk bildas rikkärr. De har en rik flora, ibland med orkidéer. Andra typiska arter är gräsull, slåtterblomma och olika arter av sällsynta starr. Rikkärr är ovanliga i Gränslandet men finns bland annat vid Langtjønna, Røvollen, Djupsjøen och Båthusberget.

Ödsliga myrar – fåglarnas våta dröm

Gränslandets myrar har ett rikt fågelliv. Här hörs tranornas vemodiga rop under försommaren och mängder av vadarfåglar kliver omkring med sina långa ben. Det finns gott om föda, insekter och andra smådjur. Men det är inte bara maten som lockar. På myrarna känner sig många fåglar mer trygga än i skogen. Det är lätt att hålla uppsikt, och det är det långt till närmsta skogsbryn där något rovdjur kan gömma sig.

Myrar är…

… torvbildande våtmarker. Den syrefattiga miljön gör att döda växter lagras och packas ihop till torv. Myrarna delas in i mossar och kärr.

Mossar får sitt vatten…

… från regn och snö som faller direkt på mossen. Därför är de väldigt näringsfattiga och sura växtmiljöer där vitmossor, halvgräs och ris dominerar.

Kärr får sitt vatten…

… från bäckar, sjöar eller grundvatten. Mineraler från marken kan ge kärren en rikare flora. De flesta kärr i Gränslandet är ändå ganska näringsfattiga.