Stenåldersspår!

De första människorna

Ingen vet när de första människorna kom till Gränslandet. Sannolikt var det redan för omkring åttatusen år sedan då inlandsisen nyss smält undan. Då hade människor redan levt längs den isfria norska kusten i flera tusen år. Det är därför troligt att några människor kom till fots eller färdades med enkla båtar från väster, men det är inget som vi säkert vet.

Du som besöker Gränslandet väljer säkert din lägerplats med omsorg. Gärna på plant underlag, nära rinnande och fiskrika vatten, med utsikt i ett skyddat läge. När du väl funnit en sådan plats kan du vara säker på att stenåldersfolken bodde på samma ställe, många tusen år tidigare. Här tillverkade man jaktredskap, verktyg och lagade mat. Om du är uppmärksam kan du ännu hitta stenflisor från tillverkning av redskap eller skärvor från kokstenar. Spåren är många men lämna dem på plats! De är fornlämningar som är skyddade enligt lag.

Inga lättviktstält!

Arkeologer har funnit ett hundratal stenåldersboplatser vid Femundens och Rogens stränder och enstaka utmed vattendraget Røa. Sannolikt bodde stenålderns människor tillfälligt på olika platser, kanske i tält av skinn som gick att flytta. Man färdades till fots eller med enkla båtar och stannade där jakten och fisket var bäst. Pilbåge och spjut användes till både jakt och fiske.

Finurliga fångstgropar

På flera håll i Gränslandet kan du stöta på gropar i marken, gamla fångstgropar för älg och vildren. De grävdes där det var lätt att gräva och där renhjordar och vandrande älgar brukade passera. Med hjälp av naturliga hinder som berg och sjöar och stängsel spärrades flera mil långa sträckor av så att djuren valde önskad väg. Sedan jagade eller lurade man djuren att springa rakt över groparna.

Det är osäkert hur gamla fångstgropsystemen är. De kan ha använts redan under stenåldern, men kan också ha varit i bruk för några hundra år sedan. Däremot vet vi att jakten måste ha varit organiserad av en större grupp människor.

Hällmålning vid Rogen!