I rengärdet. Foto: Benny Jonsson.

Renskötande samer

Samerna var från början samlare, fiskare och jägare som bland annat jagade vildren. Senare började man tämja renarna för att använda dem som dragdjur eller lockdjur vid vildrensjakt. Med tiden övergick man till tamrenskötsel med små hjordar. Vajorna (renkorna) mjölkades ibland flera gånger i veckan.·

Renskötsel i Femundsmarka

Renskötsel med tamrenar har funnits i Femundsmarka åtminstone sedan 1600-talet. Då flyttade några samefamiljer hit från renbeten längre norrut i Norge. Sista vinterboplatsen på norska sidan låg någonstans vid Roasten och övergavs på 1920-talet.

Samerna vid Slagufjäll och Sylen

I stort sett samma släkter har levt i dessa trakter åtminstone sedan 1600-talet. Ända till början av 1900-talet fanns en sameby med cirka 40 personer som bodde i kåtor norr om sjön Töfsingen.

År 1829 kom Pål och Ella Zakrisson med familj från Jämtland till Idrefjällen. De hade sitt huvudviste vid Slagufjäll men på sommaren gick de med renarna till den norska sidan. En av Påls och Ellas döttrar gifte sig med rørossamen Lars Holm som hade sin bas på Sylen. Familjen drev naturahushållning, mjölkade vajorna, ystade ost och tillredde skinn.

I slutet av1800-talet kom ytterligare en familj hit från Jämtland; Jonas JoPersgubben och Maria Persson slog sig ner vid Slagufjäll, där de hade sitt vår- och höstviste. Sommarvistet hade de vid Hävlingskällornas sameläger.

Samerna vid Rogen

I Rogenområdet har det levt renskötande samer sedan lång tid tillbaka. Som mest bodde 70 personer vid Käringsjön. De kallade då sin by för Fjällsjön. Norr om Myskelsjöarna fanns också ett sommarviste med kåtor. Det utnyttjas än idag som sommarviste för samer från Ruhvten Sijte som numera bor i stugor.

Myndighetsbeslut och tvångsförflyttning

Under senare delen av 1800-talet minskade renskötseln beroende på regleringar från myndigheterna. 1919 upprättades en renbeteskonvention mellan Sverige och Norge. Den innebar att gränsen spärrades av och renarna fick bara beta i det egna landet. Då blev det trångt för samerna att bedriva renskötsel i Idrefjällen. Vissa försökte stanna kvar in i det längsta, men år 1932 flyttade de sista av Idresamerna till Härjedalen.

1955 flyttades samerna från Käringsjön till Brändåsen några mil söder om Tännäs. Myndigheterna tyckte att de levde för armodigt utan ström. Staten löste därför in kåtor och andra byggnader mot en mycket blygsam summa pengar och samerna blev ålagda att riva dem.

Idre sameby

Den rika förekomsten av lavar till renarna gjorde att myndigheterna år 1937 lät en familj från Jämtland flytta tillbaka till Idrefjällen. Då kom Anders och Maria Olsson med sin familj på 14 personer. De byggde kåtor vid Storvätteshogna och på Jakobshöjden strax norr om Grövelsjöns fjällstation. Den senaste inflyttningen skedde 1984. Då Sigvard Jonsson med familj kom till Idre Sameby.

Modern renskötsel med rötter i tradition

Nu är självhushållningens tid över i hela samhället. Samerna bor i villor och renvaktarstugor på fjället. Renskötseln bedrivs med hjälp av moderna hjälpmedel, men liksom förr är det renarna som bestämmer takten. Väder och vind styr fortfarande, och många samiska traditioner lever kvar.

samerna_bild1 Renen har under tusentals år gett kött, skinn och horn. Foto: Kentaroo Tryman.