Rynkad tofsskivling - en av fjällvärldens delikatesser. Men var försiktig, den kan förväxlas. Foto: Naturcentrum AB.

Svamp - till nytta för kor och människor

I början av 1900-talet åt folk i allmänhet inte svamp. Svamparna ansågs giftiga, slemmiga och släkt med paddor. Däremot har det sedan länge varit känt att både renar och kreatur älskar svamp. När det var ”sopptid” i skogen kunde korna gå långa vägar på jakt efter de begärliga svamparna. Av den anledningen blev de ofta sena till kvällens mjölkning.

Vedsvampar till nytta för naturfolk och biologer

Tickorna, de hårda svamparna som växer på träd, har människor sedan länge haft bra koll på. Vedsvamparna kunde användas både till det ena och det andra, som fnöske, parfym eller att färga garn med. Men det gällde att kunna se skillnad på dem. Nu för tiden är det nästan bara biologer som tittar efter olika vedsvampar. Vissa vedsvampar ger en ”signal” om att skogen kan vara särskilt värdefull. Sådana arter kallas signalarter.

Ibland ligger ett doftstråk av anis över stigen. Skarpa näsor kan leta sig fram till källan: den gräddvita dofttickan som växer på gamla sälgar och aspar. Svampens vällukt har varit känd sedan länge. Förr lade ynglingar gärna en bit doftticka i bröstfickan innan de gick ut på dans.

Tallticka är en av få svampar som klarar att ta sig igenom tallens försvar av terpentin och hartsämnen. Om man ser en ticka som växer på en tall kan man alltså misstänka att det är en tallticka. Då vet man också att tallen är över 100 år gammal. Talltickan är liksom dofttickan en bra signalart som förekommer i Gränslandet.

Fnösktickan och eldtickan är två lite vanligare svampar som är lätta att få syn på. Fnösktickans kött är dessutom det bästa fnösket för att få igång en brasa. Men då måste man först koka, torka och bulta den. Det krävs ordentliga förberedelser men sedan har man en pålitlig brun lapp att ha med sig i fickan.

Eldtickan brinner mycket långsamt och därför lade folk gärna en eldticka på härden när kvällen kom. Där låg den och glödde under hela natten och om morgonen behövde man bara blåsa på eldtickan för att få liv i brasan igen.

Doftticka

Tallticka

Fnöskticka
Foto: Jonas Stenström

Foton: Naturcentrum AB.

Du får inte...

... bryta ner tickor som sitter på träd eller döda stammar. Tänk på att vissa är sällsynta och utrotningshotade så nöj dig med att njuta av dem där de sitter.