Randiga fjällsluttningar.
Grøvelsjøen
Fjällsluttningarna som omger Grövelsjön är randiga. Det upptäckte Carl von Linné redan år 1734. På den tiden trodde man att ränderna var spår från syndafloden.
Vanlig fjällnatur med ovanliga former
Grøvelsjøen naturreservat är Gränslandets minsta och minst kända område. Här växer frodig fjällbjörkskog som klättrar upp på fjällsluttningarna mot trädgränsen på 900 meters höjd över havet. Fjällnaturen är sig lik, så här ser det ut på många platser i Gränslandet. Det som gör Grøvelsjøen naturreservat unikt är strandlinjerna som syns på dalsidorna.
Grövelissjön
Högt upp på fjällsluttningarna syns tydliga terrasser. Det är spår från en stor sjö som fanns här för sådär 10 000 år sedan. Grövelissjön som den kallas, bildades då smältvatten dämdes vid kanten av den väldiga inlandsisen. Längs sjöns stränder slog vågorna in, grus och sand spolades bort och blottade en stenig strandlinje.
Så småningom smälte inlandsisen och sjön började sjunka. Nya strandlinjer bildades, efterhand på allt lägre nivåer. På så vis bildades de karaktäristiska terrasser som syns än idag. Strandlinjerna har stor vetenskaplig betydelse eftersom de hjälper forskarna att förstå hur det gick till då den senaste inlandsisen smälte bort från området.
Rännor och åsar
Ovanför issjöstrandlinjerna syns andra märkliga spår från istiden – skvalrännor, slukrännor och slukåsar. Skvalrännorna går nästan parallellt med issjöstrandlinjerna. Slukrännorna går istället vinkelrätt mot fjällsluttningen vilket även slukåsarna gör.
Tama renar
Markena i naturreservatet har betats av renar sedan lång tid tillbaka. Under 1800-talet hade rørossamen Lars Holm sin bas på Sylen. Familjen drev naturahushållning, mjölkade vajorna, ystade ost och tillredde skinn.
Numera ingår naturreservatet i Elgå renbetesdistrikt, Norges sydligaste samiska renbetesmark. Här betar renar som tillhör samerna i Svahken Sijte.
På tur
Grøvelsjøen naturreservat ligger vid sjön Grövelsjöns norra ände, strax intill gårdarna Sylen och Ryvang. Lättaste sättet att komma hit är att ta båten från Sjöstugan, vid Grövelsjöns södra strand. Många tar båten på förmiddagen och vandrar sedan tillbaka till Grövelsjön – eller tvärtom. Den som är ute på längre fjälltur kan vandra hit från Hävlingstugorna eller Svukuriset. På vintern kan du skejta över Grövelsjöns is!
Förvirrande namn
Grövelsjön ligger inte i Grøvelsjøen naturreservat. Reservatet omfattar nämligen inte sjön utan bara sluttningarna på den norska sidan. Stora delar av sjön ligger istället i Långfjällets naturreservat på svenska sidan.
Byn och turiststationen som ligger söder om sjön kallas också Grövelsjön vilket gör det ännu krångligare!
Vandring i naturreservatet.
Slukrännor strax utanför naturreservatet.
Vraket av en Heinkel 111 som under andra världskriget nödlandade på sjön.
Foton: Kentaroo Tryman.
Besökare får lov att:
- Färdas till fots och på skidor.
- Plocka vanliga växter, bär och svampar för eget bruk.
- Tillfälligt övernatta i tält.
- Fiska efter gällande regler.
- Varsamt göra upp en eld med torra kvistar eller medtagen ved, men tänk det generella eldningsförbud i norsk skogsmark 15/4–15/9.
Besökare får inte lov att:
- Skada mark eller geologiska naturföremål.
- Köra med motorfordon.
Fullständiga föreskrifter finns här »
Det finns också andra lagar och regler att ta hänsyn till.
Naturskyddets syfte
- att bevara ett naturhistoriskt intressant område med viktiga kvartärgeologiska former, bland annat ett antal välutvecklade strandlinjer i olika nivåer.
Kortfakta
Årtal: Bildades år 1989
Namn: Grøvelsjøen naturreservat
Yta: 13,6 km2
Kommun: Engerdal
Fylke: Hedmark fylke
Markägare: Privat mark
Tillsyn skyddsföreskrifter: Statens naturoppsyn
Naturvårdsförvaltare: Fylkesmannen i Hedmark